75. Ashkan Fardost – Bortom AI-hypen

När tekniken förändras – men människan består

Ashkan Fardost har rört sig mellan musikbranschen, forskning, entreprenörskap och teknikutveckling. Redan som tonåring upplevde han hur internet förändrade musikindustrins spelregler och hur etablerade aktörer plötsligt fick svårt att förstå en värld som inte längre fungerade som tidigare.

Den erfarenheten har präglat hans syn på teknik och samhällsförändring. Men till skillnad från många andra framtidsspanare är Ashkan skeptisk till delar av den pågående AI-hypen. Han menar att generativ AI visserligen kan förändra vissa arbetsuppgifter och branscher, men ifrågasätter föreställningen om att tekniken automatiskt kommer att revolutionera allt.

En återkommande tanke i samtalet är att människans grundläggande behov och beteenden förändras betydligt långsammare än den teknik vi omger oss med. Vi söker fortfarande tillhörighet, förebilder, mening och trygghet – även när förutsättningarna ser helt annorlunda ut.

Det väcker en intressant fråga: Är det tekniken som förändrar oss, eller är det våra gamla mänskliga beteenden som tar sig nya uttryck?

Varför förändrar vi ibland fel saker?

En av samtalets mest tankeväckande delar handlar om organisationers förändringsarbete. Ashkan beskriver hur ledare kan påverkas av framgångsrika förebilder och av vad andra organisationer gör, snarare än att utgå från de egna behoven.

VR, AR, metaverse och nu AI är exempel på tekniktrender som i olika perioder har fått företag att känna att de måste agera snabbt för att inte hamna efter.

Men behöver alla organisationer verkligen en ny AI-strategi? Och hur ofta ställer vi oss frågan vilket problem vi egentligen försöker lösa?

Här möts Ashkans resonemang och ett återkommande perspektiv hos Mona och Ari: När osäkerheten ökar söker vi gärna trygghet i det bekanta eller i vad andra gör. Men att följa andra är inte nödvändigtvis detsamma som att fatta ett klokt beslut.

Förändring handlar därför inte bara om att våga tänka nytt. Ibland handlar det om att våga ifrågasätta om den förändring alla pratar om verkligen är den vi behöver.

AI, mänskligt omdöme och ansvar

Samtalet rör sig också kring vad som händer när AI-system blir allt bättre på att producera texter, analysera information och ge övertygande svar.

Ashkan lyfter riskerna med att förväxla teknikens förmåga att generera trovärdiga svar med verklig förståelse. Han är också kritisk till hur lätt vi människor kan låta oss imponeras av system som uttrycker sig säkert, även när innehållet kan vara felaktigt.

Mona och Ari för in resonemanget på mänskligt omdöme, etik och ansvar. AI kan hjälpa oss att bearbeta information, utveckla idéer och effektivisera arbete, men någon måste fortfarande förstå sammanhanget, värdera konsekvenserna och fatta besluten.

Det leder till en av avsnittets viktigaste frågor: Vad är egentligen värdet av mänsklig kompetens när tekniken kan utföra allt fler uppgifter?

Ashkan argumenterar för att vi ofta underskattar betydelsen av ansvar. Vi betalar inte bara människor för att utföra arbetsuppgifter, utan också för att kunna stå för resultatet och hantera konsekvenserna när något går fel.

Det är ett perspektiv som blir särskilt relevant inom ledarskap och beslutsfattande, där det sällan finns enkla facit.

Två generationer – olika sätt att förstå världen

En annan spännande del av samtalet handlar om generationsskillnader. Ashkan beskriver hur människor som vuxit upp med internet kan ha utvecklat andra förväntningar på information, auktoritet, arbete och förändring än generationer som formats av mer hierarkiska och industriella strukturer.

Han för också fram en teori om hur skriftsystem, kultur och informationsmiljöer kan påverka människors sätt att tänka. Det är ett intressant men komplext resonemang, där flera av sambanden är omdiskuterade och inte bör betraktas som fastslagna vetenskapliga förklaringar.

Oavsett hur man värderar teorierna väcker samtalet relevanta frågor för dagens arbetsplatser. Hur skapar vi organisationer där erfarenhet och nya perspektiv kompletterar varandra? Hur ger vi människor möjlighet att experimentera och utveckla sitt omdöme utan att tappa riktning och ansvar?

Några frågor vi utforskar i avsnittet

• Är generativ AI en revolution eller riskerar vi att överskatta teknikens möjligheter?
• Varför följer organisationer trender och andra företags strategier?
• Vad skiljer mänskligt omdöme, erfarenhet och ansvar från det AI kan bidra med?
• Hur påverkar digitaliseringen vårt sätt att tänka, arbeta och samarbeta?
• Vad behöver framtidens ledare förstå om människan när tekniken förändras?

Fördjupa dig vidare

Frågorna i samtalet ligger nära flera av de områden som Mona och Ari Riabacke arbetar med i föreläsningar, workshops och organisationsutveckling.

Om samspelet mellan artificiell intelligens, mänskligt omdöme, ansvar och framtidens ledarskap.

Beslutsfattande – mänskligt omdöme i en komplex värld

Om hur vi fattar beslut när informationen är omfattande, osäkerheten hög och konsekvenserna viktiga.

Förändringsledning – människan i en tid av förändring

Om hur organisationer skapar förutsättningar för verklig förändring, nya beteenden och gemensam riktning.

Om Beslutspodden

Beslutspodden leds av Mona och Ari Riabacke, båda doktorer inom beslutsfattande. Mona har även fördjupat sig inom organisationspsykologi och mänskligt beteende, medan Ari har sin akademiska grund inom organisation och ledarskap.

Tillsammans förenar de perspektiv på människan och organisationen, beteende och struktur, forskning och praktik.

I Beslutspodden möter de spännande människor i öppna, nyfikna och personliga samtal om stort och smått. Om drömmar och rädslor, mod och motgångar, kärlek och relationer, ledarskap och självledarskap, AI och framtiden. Om att utveckla människor, team och organisationer – men också om livet självt, alla dess vägval och allt det där som inte alltid går att planera eller förstå.

Hjärta och hjärna. Naket och ärligt. Samtal som väcker tankar, roar, berör och förhoppningsvis får oss att våga lite mer.