• Många beslut blir mer komplexa och involverar en större osäkerhet. Detta kräver många gånger en att man medvetet använder metoder där man får “bredare perspektiv”, så som t.ex. att involvera personer med olika synsätt och att göra scenarioanalyser för att simulera olika utfall. Var kan (och får) det gå fel, vad skulle vi inte klara, när måste det vara säkert och i vilka lägen måste vi ta en risk?
• Många lyfter att det under pandemin gick att fatta snabbare beslut, grundat på mindre information och mer osäkert underlag och, inte minst, med färre inblandade – trots att osäkerheten var stor. “Det gick för att vi var tvungna” säger många.
• När osäkerheten är större och beslutstempot högre så menar många att det blir ännu viktigare att tydliggöra och kommunicera syftet med beslut.
• När vi tittar på beslutseffektivitet (i korthet hur bra organisationen är på att fatta beslut utifrån faktorerna kvalitet, snabbhet, genomförande och uppföljning/utveckling) så anser alla att man är bra på att basera viktiga beslut på fakta och rätt underlag, de flesta tycker de är snabba nog och bra på att exekvera på tagna beslut. Vad gäller att utveckla och förbättra sitt beslutsfattande baserat på “facit”, dvs. resultatet av tagna beslut, anser de flesta att det finns potential för förbättring. Man skyndar ofta vidare utan att dra nytta av de lärdomar man just har gjort – vad gick bra, vad kan vi göra annorlunda och hur gör vi nästa gång?

Detta var några findings från våra intervjuer på området beslutsfattande. I nästa nyhetsbrev lyfter vi saker vi sett på området kommunikation.